Ja gud va längesen jag skrev här. Ett halvår sen typ. Tappa helt lusten att skriva men nu blev jag plötsligt görsugen igen! :)
Sen sist så har de hänt en del kan man säga.. Vi har fått en underbar liten son som föddes 17e augusti, och som idag är hela 2 månader gammal. Han vägde 3340 gram och var 49 cm lång. I måndags när vi var på BVC vägde han 5 kilo precis och var 56 cm lång. Tänk så fort de går! Man tycker inte att de händer så mycket de första månaderna men de gör de verkligen. Det är massa småsaker som hela tiden ändras. Han kunde lyfta huvudet redan vid 3 dagars ålder och nu är han stark som en oxe och kan hålla uppe de i flera minuter och titta runt överallt och se vad som händer. Han har även börjat le och ha massa olika ljud för sig. Han fäster blicken mer och mer för var dag som går. Så de händer nåt hela tiden!
Alla säger att "ååh vad jag längtar tills han/hon kan krypa/sitta/gå/prata" och så vidare.. Men jag njuter just nu när han är så liten och hjälplös. Man känner sig väldigt viktig som mamma när man ammar. Iaf gör jag det. Att det finns en liten människa som är helt beroende av dig. Vart du än ska så måste man ha med sig en till person för den klarar sig inte själv. Från att va helt ensam till att nu ha en bebis 24/7 är en väldig omställning. Men jag skulle inte byta bort de för allt i världen! Just nu ligger han bredvid mig här i sängen och sover och jag kan inte sluta titta på honom. Han är så go och jag är så stolt över att ha skapat något så vackert! :) 

Då ska vi se, vad har hänt mer? Jo jag fick borelia i somras när jag var höggravid. Usch det var verkligen typiskt! Och eftersom jag var gravid så fick jag pencillin i dropp dubbel dos i 10 dar så de inte skulle smitta bebisen. Hann och ta de i några dar, sen så ville lillen ut! Kan ha varit Borelian som påskyndade förlossningen också. Kroppen reagerar på konstiga sätt och detta kan ha varit ett sätt att skydda bebisen. Han kom ju 10 dar för tidigt. Fortsatte med pencillinet några dar efter förlossningen också och det försvann direkt, och de var ju skönt! Fyy de där med stick i armen tycker jag inte om..
Sen så 2 veckor efter Alwin föddes fick Marcus kokande vatten över sig på jobbet. Var faktiskt första dan på jobbet efter att ha varit hemma de där 10 pappadagarna, så ingen vidare bra start må jag säga! Nästan hela höger arm och höger sida ner till rumpan brände han sig rejält och fick ligga på sjukhus i 12 dagar. Först på Sahlgrenska och blev sen flyttad till Näl. Bättre där så man kunde hälsa på honom oftare också. Det värsta av allt var att se honom ha så ont. Brännskador ska ju va bland de mest plågsamma man kan va med om. Smärtan sitter ju i i flera veckor efteråt, så han gick på väldigt mycket smärtstillande länge. Men nu har det läkt jättebra och han mår bra :) Tyvärr så får han inte va i solen på minst ett år framåt så till sommarn får han hålla Alwin sällskap under parasollet.
Känner att jag kan skriva hur mycket som helst här men man ska ju orka läsa det också! Så nu säger jag god natt för idag. Nu ska jag lägga mig bredvid Alwin och snosa :)





Här har jag ont fy faan !



Alldeles nykläckt (jag är inte ledsen, gråter av lycka!! )



Några timmar gammal .



Första badet hemma :)



7 veckor och vill redan krypa iväg :)